Omställning Hudiksvalls yttranden m.a.a. nya planer och strategier

från Hudiksvalls kommun

 

2015

Remissyttrande från Omställning Hudiksvall 150125 på kommunens förslag till cykelstrategi för Hudiksvall

Allmänna synpunkter på remissförslaget

Begreppet strategi är ett långsiktigt övergripande tillvägagångssätt, alltså steget före planering och inte en fråga om detaljer som i föreliggande förslag. Förslaget går ut på att förbinda korta cykelvägstumpar till ett sammanbundet nät genom Hudiksvalls centrum. Genomförande av detta vore givetvis ett stort framsteg.

En strategi ska vara långsiktig och rimma med målet - en ekologiskt hållbar miljö. Om en strategi ska bli annat än tomma ord ska den också innehålla riktlinjer för den planering som krävs för att uppnå målen. Strategin borde göra cykeln till norm i korsnings- och trafiktäta områden där cyklar och bilar blandas samt borde identifiera dessa områden för att därefter gå vidare med fysisk planering.

Att satsa på en övergång till ett samhälle där gång, cykel och kollektivtrafik är mer tilltalande än bilanvändning gynnar stadens attraktivitet, invånarnas hälsa och miljön på alla nivåer. Ju bättre och säkrare för de mjuka trafikslagen med låga eller inga utsläpp av växthusgaser, desto säkrare och konfliktfriare blir det samtidigt för biltrafiken. Det vinner både den enskilde och samhället på, ett synsätt som bör vara självklart i en ledande ekokommun.

Att göra denna omställning möjlig kräver en för Hudiksvall helt ny syn på bilens roll i trafiken. Den är att ge cykeln företräde i korsningstäta områden som redan är fallet i många städer på kontinenten och som i Sverige bl.a. Malmö är på väg att genomföra.

Tänk vilken härlig stadsmiljö med tyst cykeltrafik, få parkeringar och gator med gles biltrafik utan bilköer. Och med trottoarer som vintertid har sparkföre, som i Luleå där endast halva gångytan får sandas.

Cykeln är ett av medlen på väg mot ett uthålligt samhälle. Men dit når man endast med ett helhetsgrepp på bebyggelseutvecklingen. Ett köpcentrum skilt från stadsmiljön kan aldrig bli naturligt att gå eller cykla till. Skolor och arbetsplatser hör också till det som gör staden levande. Staden och den byggda miljön utvecklas i mötet mellan människor ansikte mot ansikte. Blandning av funktioner i vacker och bilfri miljö är den attraktiva platsen och staden.

Det är endast genom att forma staden och den byggda miljön efter sociala, ekonomiska, ekologiska och estetiska principer, som det är möjligt att skapa det samhälle där det i förlängningen blir attraktivt att använda resurssnåla färdmedel. Cykeln är det fantastiska färdmedel som uppfyller dessa villkor om den inte undanträngs av bilen.

Boverket har länge arbetat med att ta fram en handbok för stadens trafikplanering. På 1990-talet hade man tagit fram TRÅD: Råd om stadens trafikplanering. i form av ett kompendium.  Planeringen skall utgå från cykel- och gångtrafiken. I andra hand utformas kollektivtrafiken. Först i tredje hand kommer biltrafiken. Handboken utgavs dock aldrig i bokform utan istället fick arbetet en än mer radikal inriktning kring millennieskiftet. Det resulterade i en ”kunskaps och inspirationsbok… för …en sammanhållen stadspolitik” STADSPLANERA  - i stället för trafikplanera och bebyggelseplanera. Den beaktar aspekter såsom:

  • Förflyttningar
  • Deltagande
  • Genus
  • Tillgänglighet
  • Energi
  • Skönhet
  • Hälsa
  • Säkerhet

med föredömliga exempel från Sverige och andra länder.

Kommunens cykelpolicy saknar sådana väsentliga värderingsgrunder och nämner ingenstans denna samling av forskning, erfarenheter och anvisningar från den centrala planeringsmyndigheten och omfattar inte Boverkets  helhetssyn på stadsmiljö och landsbygdsutveckling utan spretar på utifrån en allmän välvilja till detta undan-trängda färdmedel.

Ett policydokument bör innehålla principer för en mer detaljerad planering. Förslagen till säkra cykelparkeringar vid strategiska busshållplatser är en bra sådan princip. Att ge ut cykelkartor samt att sätta upp vägvisare och att snöröja cykelbanor med den standard som biltrafiken får idag är också principer vi vill se förverkligade.

Planen (eller policyn?) innehåller dock handfasta förslag till cykelvägnät inom tätorterna (vilka uttryckligt prioriteras före längre förbindelser).

Kommunens förslag till cykelstrategi avser dock inte att rubba bilarnas herravälde i stadstrafiken, trots att kommunen deklarerat sig som ekokommun. Bilarna har företräde. I förslaget korsar cykelvägarna bilvägarna på samma ställen som bilvägarna korsar varandra. Bilisten har svårt att rikta uppmärksamheten vid sidan om bilens väg och ser inte cyklisten. Det har redan på 90-talet visat sig att sådana lösningar (med cykelvägar utefter gatorna) inte skapar säkerhet utan tvärtom kan orsaka fler olyckor mellan bil och cykel.

Cykelpolicyn har vaga utgångspunkter. Den borde bidra till att öka cyklandets andel av resandet i kommunen, men anknyter inte till (den likaledes vaga) målsättningen att kommunen ska bli en ledande ekokommun.

För övrigt tycker vi att principerna för prioriteringar i de föreslagna ”insatsområdena” är alldeles för menlösa om man, vilket vi vill, ska utveckla och ställa om trafiken till uthållighet.

De brister vi påpekar i denna plan är inte i första hand en kritik av de medverkande tjänstemännen utan av den snåla resurs som planfrågorna och i synnerhet cykeltrafiken tilldelas. Den policy kommunen tillämpar har istället varit att budgetera stora belopp för en bekvämare, snabbare och ökande biltrafik och därav orsakade parkeringsproblem.


Hudiksvalls stadskärna och cykelbanorna

  • Förbindelserna genom staden från norr och söder är redan väl tillgodosedda, men med planens förslag blir de ännu bättre. De återvändsvägar som visas på centrumkartan bör dock få en fortsättning i cykelvägnätet. Att tvingas cykla tillbaka för att komma framåt är förödande för önskan att cykla.
  • Eftersom korsningarna ligger på i snitt var 100:e meter (där cyklarna av ren självbevarelsedrift måste stanna till) är cykelvägarna inget alternativ för nyttotrafik på cykel. Utefter bilvägen kan man som cyklist färdas fortare, med lätthet över 20 och många gånger 30-40 km/timme. Det gör cykeln till ett snabbare alternativ i stadstrafik än bilen för arbets- och inköpsresor eftersom parkering inte tar tid (eller ens nämnvärd yta i gaturummet). Men kommunens cykelstrategi förutsätter att nyttotrafiken sker med bil istället för med cykel, vilket vore bättre ur både trivsel-, miljö- och hälsosynpunkt.
  • Mellan Öster och Väster har planen inte hittat attraktiva cykelvägar. För bostäderna på Väster är Kungsgatan en svår barriär. Några överfarter med cykelföreträde bör ordnas, t ex vid korsningarna med Järnvägsgatan, Norra Kyrkoesplanaden och nedan sjukhuset. Korsningen Storgatan Kungsgatan i nerförsbacken från söder utan sikt är direkt farlig. Rekommendation: Låt cykelbacken utefter Norra Kyrkoesplanaden fortsätta ner mot Möljen genom att stänga av det trafikfarliga Skvallertorget/Bankgränd. Avled bilarna öster om Sundsvallsbanken istället, där siktförhållandena är goda.
  • Korsningarna med Varvsgatan och Hamngatan och mot Djupegatan är mycket trafikfarliga. Cykelövergångar med företräde är nödvändigt för både skolbarns och vuxnas trafiksäkerhet. En trafikseparerad gång- och cykelväg mellan Östra skolan och det nyplanerade bostadsområdet nedanför Köpmanberget vore att föredra.


Cykelvägar utanför stadskärnan

  • Det nya förslaget till cykelväg mot Medskog genom Söderrå är ett bra alternativ. Men att spoliera Dellenbanans framtid med att ersätta spåret med cykelväg strider mot hållbarhetsprinciperna i kommunens övriga policydokument. Rekommendation: En kompletterande sträckning genom Fridhem till Norra Medskog skulle bli ett gent och attraktivt alternativ, genom småskalig bebyggelse, kulturlandskap och skog. Vi bejakar vidare Dellenbanans Vänners/Sigurd Melins förslag till cykelled längs Rv84.


Två skäl kan anges:

  1. Trafiken svarar för 45,5% av kommunens koldioxidutsläpp. ( källa: klimat- och energiplanen) Att återupprätta trafik på Dellenbanan  är den största enskilda åtgärd som kan göras. Trafikunderlag med 450 000 pendlare på bussarna borde räcka som trafikunderlag för tvärbanetåg. Därtill kommer timmertransporter.  Underlag se http://www.hudiksvall.se/Demokrati--kommun/landsbygdsutveckling/goda-exempel-pa-landsbygdsutveckling/Dellenbanan--En-levande-och-barkraftig-jarnvag/
  2. Som kommunmedborgare tycker vi att det är ekonomiskt oansvarigt att kommunen ska svara för en cykelled längs Dellenbanan när det är Trafikverkets åliggande att ordna cykelmöjligheter längs 84:an. Detta kommer att accentueras ytterligare av tankarna på en trefältsväg.
  • Till Iggesund och Njutånger föreslås i planen snabba, fina sträckningar. Men till de närbelägna orterna Saltvik, Hög och Ingsta föreslår planen inga förbättringar trots att vägarna är livligt trafikerade samt smala och farliga för cyklister.

 

Förslag till insatser

Idag är biltrafiken norm för den kommunala trafikplaneringen. Det är på bilismens villkor övriga trafikslag får verka. Vi föreslår en successiv övergång till prioritet för gång- och cykeltrafiken, åtminstone i tätorterna.

   Följande insatser krävs

  • Cykelvägarna ges minst samma företräde som biltrafiken, inte bara vid övergångställen utan också i planering och resurstilldelning. Låt cykeln blir norm (att införas stegvis).
  • Cykeltrafik kan blandas med gångtrafik för långsam framfart, särskilt för att barn och gamla ska känna trygghet. Men cykelns nyttotrafik, som ofta sker snabbare än 20 km/t, ja ända upp till mopedernas hastighet (40-50 km /t) måste få egna körbanor. De får inte ligga innanför bilfilerna vid korsningar, för då hinner trafiken från tvärgatorna inte uppfatta cyklisterna. Det bör prövas att istället lägga dem långt ut i vägbanan, kanske till och med i mitten. Då ser bilisterna cyklisterna mycket bättre.
  • Cykelvägarna ska ges samma utformningsstandard som bilvägifråga om jämnhet, dosering (och som nämnts snöröjning och skyltning). Idag har många cykelvägar kantstenar och oklara avgränsningar som bara kan klaras i långsam färd.
  • Idag är det bilvägen som belyses, i onödan, för bilarna har eget ljus men behöver se fotgängare och cyklister. Cykel- och gångvägar behöver belysning, som bör sitta tätt och lågt (fullt möjligt med ny belysningsteknik) för att lysa upp framförallt marken och indirekt vägrummet  och inte minst korsningar med bilväg.

Hudiksvall 15-01-25

Omställning Hudiksvall

                gm

       Ingmar Höglund

 

 

2014

Kommunledningsförvaltningen

Hudiksvalls Kommun

Remissyttrande över förslag till Energi- och klimatstrategi 2014

Omställning Hudiksvall är positiva till de riktlinjer som utpekas i strategin men vill att den kompletteras med några ytterligare områden. Därutöver behöver åtgärdsplaner för varje segment presenteras med uppgift om ansvarig förvaltning och när arbetet ska vara genomfört.

1.2   Det globala hotet

Här önskar vi en komplettering med forskningsläget från FN:s klimatpanel IPCC  och de krafttag man därifrån ser behöver göras för att inte överskrida +2 grader till 2100 jämfört med förindustriell tid.

1:3   Glada Hudik-språnget

Det här avsnittet anser vi ska bytas ut mot fullmäktiges beslut 2012-05-28 om ledande ekokommun då det har bättre relevans i energi- och klimatfrågan.

3:2   Utsläpp växthusgaser

Här saknas uppgifter om konsumtionsbaserade utsläpp som enligt Naturvårdsverket tillkommer med 2,5 ton per invånare och därmed gör läget ännu allvarligare.

3:3   Transporter

Transporter anges som den största utsläppssektorn och dessutom i ökande. Sektorn finns med som fokusområde men förslag till åtgärder saknas. Regionens ambitioner om utökad kollektivtrafik med tätare turer och kortare restid är här en bra ambition som bör implementeras i kommunens strategi. De nya bussarna är ju dessutom tänkta att gå på fossilfri syntetisk diesel eller biogas. Förvaltningarnas åtagande om klimatkompensation för tjänsteresor och arbetet med videomöten passar även att läggas in här. I övrigt kan Eskilstunas klimatplan ge en god vägledning som föreslår tio åtgärder inom kommunala verksamheter. En av dem är parkeringsstrategi. För Hudiksvalls del skulle den kunna innehålla laddstolpar för el-bilar, särskilda p-platser för bilpool, cykelparkeringar med tak, attitydpåverkan och anpassning av bygglovskravet på p-platser per lägenhet. De har därtill upprättat en Trafikplan som utpekar ansvariga och kvantifierat mål för fördelningen bil, kollektivtrafik, cykel och gång. Här finns mycket att hämta till vår egen strategi. Bilpool gemensam för den kommunala förvaltningen och på kvällar privat för de anställda som man gör i Göteborg är ett annat sätt att minska på resursförbrukningen.

Såväl Dellenbanan som industrispår ska bevaras då de kommer att behövas för at genomföra energisnåla transporter.

3.4.4. Vindkraft

Här borde kompletteras med uppgifter om riksintresseområden för vindkraft

3.4.5. eller 5.5.5. Biogas

Här anges att årsmängden producerad gas är relativt konstant. I en energi- och klimatstrategi känns det dock som en självklarhet att avisera en handlingsplan för att optimera den lokala biogasproduktionen. Detta särskilt mot bakgrund av att Reffelmansanläggningen inte utnyttjas till full kapacitet. Vid ett Café Planet 25 sept 2014 med professor Jörgen Ejlertsson Linköpings universitet redovisade han goda möjligheter till optimering i svenska och utländska slamrötnigsanläggningar. Ända upp till fyra gånger i ökad gasproduktion redovisades. En inventering av rötningspotenial inom hela kommunen bör också utföras för senare utbyggnad. Biogasen ska upparbetas till fordonsbränsle för främst tunga kommunala fordon och bussar.

3.4.6. eller 5.5.6. Solenergi

Här borde tillföras riktlinjer för kommande detaljplanearbeten så att husorienteringen anpassas för optimerad produktion av solenergi. Ett produktionsmått för kommunal solel bör också fastställas i klimat- och energiplanen.

3.4   alt 5.5.1 Nytt

En inventering bör göras om hur mycket värmeenergi som luftas bort i kommunens serveranläggningar i stället för att ledas in i värmesystemet. Bahnhof har visat vägen hur kostnad i stället blivit en intäkt. Fritidsresor som nyttjar Bahnhof gör i sin tur reklam för att du kan surfa klimatsmart när du köper deras resor.

För ett par år sedan var ett IT-företag i Hudiksvall intresserat av att bygga en stor serverhall i Fiberhuset som ägs av HNA via Forsågruppen. Huset, byggt för att dra optofiber, har stora kylkanaler på två av husets sidor och har bedömts lämpligt enligt projektledaren för Facebooks serverhallar i Luleå. Den stora serverhall som skulle kunna tillskapas var tänkt för uthyrning i sektioner. Båda dessa uppslag bör formellt utredas för att bidra till en bättre energianvändning i kommunen.

X.X.1   Nytt  Kost och konsumtion

Stefan Edman gjorde 2005 en statlig utredning Bilen, Biffen och Bostaden. Den gäller generellt även idag vilket betyder att kost och konsumtion även bör ingå i Energi- och klimatstrategin. Även här har Eskilstuna gjort ett föredömligt arbete med fem åtgärdsförslag. Däribland utarbeta handlingsplaner för att minska klimatpåverkan från kommunens livsmedelsanvändning, planer för att minska matsvinnet och utarbeta övergripande riktlinjer för klimatsmart mat vid konferenser, representation och övriga evenemang.

X.X.2   Nytt  Partnerskap

Kommunens klimat- och energistrategi omfattar kommunala påverkansområden. För att åstadkomma en påverkan på övriga delar av samhället kan ett Partnerskap för klimatet upprättas med näringslivet, förslagsvis inom ramen för KNS, Kommun och näringsliv i samverkan.

4.3   Direktiv

Anledningen till att Hudiksvalls mål skulle vara 20 procent vassare än de regionala målen var att Hudiksvall har gynnsammare förutsättningar än södra delen av regionen som har tyngre, energislutande industri.

5.1.1   Back-castingsgruppens framtid

Här är det önskvärt med en tidsplan så att den goda ambitionen genomförs.

Någonstans borde det även framgå vilken roll och placering Styrgruppen för ekologisk hållbarhet har i klimat och miljöarbetet.

5.4.4   Komplettering Samhällsplanering

Riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal bör utarbetas med anvisningar för uppvärmningsform och energiprestanda.

6.1   Avstämningar

Erfarenheten från tidigare planer och strategier talar för att det inte räcker med ett överlämnande av dokumentet till nämnder, förvaltningar och chefer att ta fram egna handlingsplaner. Här vill vi återigen rekommendera Klimatplan för Eskilstuna som förebild som redan i planen lagt fast åtgärder, ansvarig och tidsplan för att uppnå de mål planen föreskriver.

2014-11-13

Omställning Hudiksvall

genom Göte Bohman

Till Hudiksvalls kommun

Byggnadsnämnden

824 80 Hudiksvall

 

Omställning Hudiksvalls remissyttrande med anledning av Hudiksvalls kommuns  PLAN.20134.10, detaljplan för M0 3:30 m.fl.

Vi vill återigen påminna om den negativa påverkan av Hudiksvalls centrummiljö som en tillåtelse av detaljhandel vid Medskog skulle medföra.

Därutöver är tillåtelsen ett åsidosättande av det globala miljö- och klimatansvar vi alla är delaktiga i. Detta särskilt som Hudiksvall vill vara en ledande ekokommun.

Förutom konstaterandet att inga av våra synpunkter i tidigare yttranden beaktats är det oroande att även Norrhälsinge Miljökontors och Länsstyrelsens påpekanden negligerats.

Utifrån styrelse och nämnders nya åtagande 2014 ”att inom sitt verksamhetsområde arbeta för en hållbar utveckling” hoppas vi på en bättre förståelse för våra synpunkter.  Bifogar därför våra tidigare yttranden (130123 och 131009) för ny prövning.

I tillägg till detta vill vi påpeka brister i planförslagets miljökonsekvensbeskrivning. Där saknas beskrivning av alternativa lokaliseringsplatser för handel vilket både MB 6:12 och PBL 4:34 föreskriver. Alternativa lokaliseringar ska beskrivas i samma omfattning som huvudalternativet för att en jämförelse ska bli möjlig. Det gjorda valet ska också motiveras.

En vägledande dom i mark- och miljööverdomstolen (MÖD 2013:9) finns. I denna dom upphävdes antagandet av en detaljplan eftersom kraven på redovisning av rimliga alternativ enligt 6 kap. 12 § miljöbalken inte ansågs uppfyllda.

För att kommunen ska kunna undanta dagligvaruhandel ur planbestämmelsen handel ska det finnas särskilda skäl av betydande vikt enligt PBL 4:37. Kommunen åberopar en varuförsörjningsplan från 1979 som skäl. Denna är upprättad i en annan tidsperiod då handeln såg mycket annorlunda ut än idag. Handlingen är föråldrad och handlar i huvudsak om kommunalt ekonomiskt stöd till dagligvarubutiker på landsbygden, hemsändningsverksamhet och kommunalt stöd till varubusslinjer. Den ger ingen styrning av var nya handelsplatser ska etableras eller konsekvenserna på grund av detta. Varuförsörjningsplanen bör därför inte kunna åberopas som särskilda skäl av betydande vikt.

Vi vill också ställa oss bakom de åsikter i ärendet som inkommit till kommunen från Dellenbanans vänner.

Slutligen vill vi att den redan gällande detaljplanen, som inte tillåter handel i Medskogsområdet, ligger fast.

Omställning Hudiksvall 14-03-06

                     gm

      Ingmar Höglund (ordf.)

Bifogade filer:

Omställning Hudiksvalls yttrande på Handelsstrategiremiss 2012

 

Omställning Hudiksvalls yttrande angående

Översyn av den politiska organisationen,  KS 2014-27-001.

 

Omställning Hudiksvall har valt att begränsa sitt yttrande till två för föreningen angelägna punkter i kommitténs förslag till förändringar i den politiska organisationen.

Omställning Hudiksvall

$1ñ  ställer sig försiktigt optimistisk till den nya nämndövergripande Beredningen för hållbart samhälle

$1ñ  förordar fortsatt öppna nämndsammanträden

5.3.12  Beredningen för hållbart samhälle

Det är nödvändigt att de kommande klimatförändringarna och dess konsekvenser för samhällsplaneringen genomsyrar alla nämnders arbete. Omställning Hudiksvall stödjer därför inrättandet av den nämndövergripande ”Beredningen för hållbart samhälle”. Vi hoppas att en sådan nyordning leder till beslut som bygger ett hållbart samhälle på ett mer långsiktigt sätt än hittills. Önskvärt vore att även ”de mjuka” nämnderna omfattades av sådan beredning.

5.4 Öppna eller stängda sammanträden?

”Kommunfullmäktige har sedan tidigare gett nämnderna en generell möjlighet att besluta om att ha öppna sammanträden om dagordningen så medger.” Omställning Hudiksvall menar att öppna sammanträden är en principiellt viktig fråga. Öppna möten bör vara det normala. Möjligheten att stänga möten finns kvar och det är stängda möten som ska motiveras och stå för undantagen, inte vara regel. Att föra en dialog i efterhand minskar möjligheten att på plats följa diskussionen i olika ärenden liksom partimedlemmars argumentation och ställningstaganden. Att en HT-journalist kan vara enda åhöraren är inte ett skäl att genomföra slutna möten, tvärtom; sådan rapportering gagnar kommuninvånarna.

Hudiksvall 2014-02-24

Omställning Hudiksvall gm Ingmar Höglund (ordf.)

---------------

 

Omställning Hudiksvalls yttrande om ”Översiktsplan för vindkraft”.

Omställning Hudiksvall – vad är det?

Omställningsrörelsen som nu sprider sig snabbt över hela världen vill utveckla hållbara lokalsamhällen, beredda att möta klimatförändringar, energikris och sinande naturresurser. Omställning Hudiksvall arbetar långsiktigt och är politiskt oberoende men vill vara en samtalspartner och stöd i de processer som leder till ett hållbart framtida Hudiksvall. I vårt arbete är kommunala översiktsplaner viktiga eftersom de ger alla i kommunen en möjlighet att i god tid påverka nya planer och att genom engagemang yttra sig före genomförandeprocesser och tagna beslut.

Vindbruk i Hudiksvall

Första presentationen 2008 av riksintresseområden för vindkraft visade redan då att Hudiksvalls kommun har mycket stora förutsättningar för vindbruk

Politiskt är man fortfarande oeniga i Hudiksvall och ingen bred uppgörelse finns för att aktivt arbeta för en etablering av vindbruk. Även det senaste tematiska tillägget är utskickat för samråd utan att någon bred uppgörelse politiskt finns. Om kommunen inte vill ha vindbruk bör det framgå i inledningen av dokumentet ”Översiktsplan för vindkraft”. Oklarheter rörande detta innebär stor ekonomisk osäkerhet för de eventuella investerare som vill satsa på vindbruk i Hudiksvall och leder till att de investerar där det finns en klart uttalad och positiv vilja för utveckling av näringen vindbruk.

I samrådsarbetet med översiktsplanen har den politiska oenigheten skärpts och det största föreslagna området Gretas klackar har visat sig olämpligt ur försvarssynpunkt vilket visar att underlaget till översiktsplanen från tjänstemännen inte var helt genomarbetat.

Omställning Hudiksvalls tilläggsförslag

Att ta ett beslut om översiktsplan rörande vindbruk i Hudiksvall under nuvarande förhållanden avråder vi från. Vi föreslår istället att arbetet med en översiktsplan återupptas efter valet 2014. Genom denna förskjutning får tjänstemännen mer tid att arbeta genom och komplettera materialet. Arbetet med en översiktsplan kan då även kombineras med arbetet på en energistrategi för kommunen samt att denna vindbruksfråga inte blir ett slagträ i valdebatten utan hanteras av den majoritet som valts efter 2014 och utifrån en bättre tjänstemannautredning och kommunpolitisk beslutsgrund än vad som finns idag.

Hudiksvall 2014-02-18

Berndt Magnusson

 

 

2013

Till Hudiksvalls kommun

Omställning Hudiksvalls yttrande 13-12-11 angående detaljplan för MO 3:30 m.fl.

 

Allmänna synpunkter

Utformningen av Medskogsområdet

Den kommunala hanteringen av mark- och vattenresurser är genom plan- och bygglagen, PBL, utformat som ett planmonopol. Där ska kommunen i en politisk process med starkt medborgarinflytande bestämma hur olika markområden skall användas på det för samhället bästa sättet. Syftet är också att främja jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. PBL 2010:900.

Omställning Hudiksvall stöder enligt flera tidigare yttrande den ursprungliga redan beslutade detaljplanen för området MO 3:26 Medskog som tog avstamp i behovet av en stor trafikservice- och rastanläggning. Anledningen var de nya motorvägssträckorna som förkortat restiden så mycket att Medskog för många trafikanter blir ett naturligt första eller sista stopp på vägen. Den reviderade planen saknar i det avseendet planering av markanvändningen på det för samhället bästa sättet. I stället blir det ännu en i raden av externt belägna handelsplatser med till förväxling lika andra städers infarter. Syftet att skapa en långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer uppfylls inte heller. Den reviderade planen rimmar därmed illa med kommunfullmäktiges beslut om Hudiksvall som en ledande ekokommun 2012-05-28 (Dnr 2011-436-403).

Ekokommunen Hudiksvall

I majoritetspartiernas programförklaring 2010 finns målsättningen ”att göra Hudiksvall till en av Sveriges ledande ekokommuner och införa ett medvetet miljötänkande inför varje politiskt beslut”. Ett styrdokument utifrån den målsättningen togs av ett helt samstämmigt kommunfullmäktige i maj 2012. Dokumentet definierade ”ledande” som ”att vara innovativ, våga prova nya lösningar och uppfattas som en ledande ekokommun av andra”. Dokumentet säger också att systemvillkoren ska beaktas vid alla beslut.

Hudiksvall står nu inför ett vägval när beslut om externhandelsetablering vid Medskog ska tas. Samtliga partier har nu möjligheten att visa om vi verkligen vill bli en ledande ekokommun och förebild för ett hållbart samhälle, eller om det är den bilcentrerade, köp-och-släng-ekonomin som ska gälla.

Medskogsområdet skulle kunna vara en fin port till Norrland om följande krav enligt det kursiverade stycket nedan inkluderas i den nya detaljplanen. Den kursiverade texten är klippt ur den gällande detaljplanen (Dnr PLAN.2008.6, 2011-02-04).

”Utformningen av ny bebyggelse är mycket viktig eftersom området blir den nya entrén till Hudiksvall där många trafikanter passerar. De nya byggnaderna bör vara en form av modern tolkning av det gamla genuint ”Hudiksvallska”, med ansats av byggnaderna i Fiskarstan, hamnområdet och Åvik. Byggnadsvolymerna i den norra delen kan variera i höjd, skala och material för att ge en variation i formspråket. Fasader är av trä eller puts, inte plåt. Taken bekläs med tegel eller slätfalsad plåt. Takformen bör vara sadeltak eller brutet sadeltak. Fönstren placeras symmetriskt i fasaden. Entréerna bör göras med stor omsorg. I den södra delen kan bebyggelsen vara en motpol och kontrast till bebyggelsen i den norra delen. Här kan en mycket modern funkisarkitektur vara spännande och nyskapande.”

Området norr om Rv84 skulle, om Hudiksvall vill leva upp till löftet att vara en ekokommun, utformas enligt samma riktlinjer som gäller för Green Zone i Umeå. En kretsloppsanpassad bebyggelse för trafikantservice med restaurang, hotell, fordonsdrivmedel, rast- och serviceplatser för husvagnar och husbilar samt rekreationsytor för de besökande samt parkeringsytor som tillåter genomsläpp av regnvatten.

Arkitektoniskt skulle området kunna utformas så att det uppmärksammar Hudiksvall och väcker intresset för vad centrala stan mellan fjärdarna kan uppvisa med bl a träbebyggelsen i Fiskarstan, sjöbodarna, hamnen samt även vad övriga delar av kommunen kan uppvisa med sina Hälsinge-gårdar. Detta skulle göra upplevelsen att stanna vid Medskog som något extra för genomresande.

Världsläget

Med insikt om det globala nuläget inser vi att vi alla måste ta vårt ansvar för att förhindra framtida kollaps av ekosystemen, som ju i grunden är basen för vår existens och även vår ekonomi.  Vi måste besluta vilka värderingar som ska vara vägledande för oss för att hantera våra globala tillgångar på ett hållbart och rättvist sätt. De värderingar som varit styrande sedan industrialismens start duger inte längre.

Bland förespråkarna för handel i Medskog finns de som menar att externhandel symboliserar framtiden. I stället är det ett tänkande som hör till det förgångna (se www.deadmalls.com) och som för oss allt närmare ett katastrofläge.  Det åligger oss alla, politiker, näringsliv och civilsamhälle, att tillsammans söka de lösningar som vi är skyldiga framtida generationer. Det är inte konkurrensen och de lägsta priserna som kommer att rädda vår framtid. Det är mycket tveksamt om ökad handel är viktigt för kommunens medborgare i det rådande världsläget mitt i en mycket osäker resursmässig framtid!

Det kan vara värt att påpeka att Hudiksvall enligt officiell statistik redan idag ligger över rikets genomsnitt för klimatutsläpp. Därav utgör trafiken över hälften, vilket är långt över riksgenomsnittet. Ett externt handels-centrum kommer att förstärka bilsamhället i stället för att begränsa det.

 

Detaljsynpunkter på den nya detaljplanen

Underrubrikerna hänvisar till motsvarande rubrik i den nya detaljplanen.

Handlingar

Ny trafikutredning anses enligt den nya planen inte behövas. Befintlig trafikutredning säger att biltrafiken i området endast kommer att öka marginellt. Handel i området torde dock ändra radikalt på denna ståndpunkt. Trafikutredning bör därför göras om.

Planens syfte och huvuddrag

Roph Invest vill ha handel utan begränsningar i Medskog (se Medskogs senaste samrådsyttrande och deras hemsida som förföriskt beskriver detta) medan kommunen vill undanta dagligvaruhandel med följande förbehåll: ”dagligvaruhandel är tillåten om den inte är den primära näringen”.  Vad sägs t.ex. om ÖB som nu har mycket dagligvaruhandel, även om det inte är deras primära näring? Varje form av dagligvaruhandel utöver ett mycket begränsat ”bensinmacksutbud” drabbar den befintliga dagligvaruhandeln som lever mycket nära röda siffror redan idag.

Skulle handel med dagligvaror ändå tillåtas tvärt emot alla argument, förutsätter vi att kommunen tar ut ersättning av exploatören för den markvärdeshöjning som blir följden samt att den maximala omfattning av dagligvaruhandel blir obetydlig.

Tidigare ställningstagande

Översiktsplan

Kommunen säger att den gällande översiktsplanen (2008) är förenlig med den nya detaljplanen i och med att den har angett detta område som ett möjligt område för handel och service. Enligt officiellt uttalande från Bengt Gill, som skrev översiktsplanen, är detta en felaktig tolkning. Handel i översiktsplanen avsåg att betyda endast den typ av handel som bedrivs som extra service i en bensinmack.

Förutsättningar

Vattenområden, dagvatten

Specificera i detaljplanen att parkeringsytor ska anläggas med ytmaterial som är genomsläppligt för regnvatten (typ Green Zone Umeå). Det minskar risken att dagvattendammarna vid stora flöden svämmar över till bäcken och/eller Fansmyren.

Natur

Den natur som tidigare fanns inom det strandskyddade bäckområdet och som inte fick röras, har helt eliminerats. I en åtgärdsplan måste framgå att åtminstone humuslagren måste återställas så att naturen har en chans att återhämta sig. Dagvattendammar måste och SKA anläggas. I detaljplanen står ”kan anläggas”. Av beskrivningen bör framgå att flera områden med "Natur" som föreslagen beteckning förlorat sitt naturvärde genom åtgärder som exploatören redan vidtagit. Exempelvis har naturmarken mellan väg och strand, där fågeltornet ligger, förstörts av massupplag.

Planförslag

Marknadsförutsättningar (för sällanköpshandeln)

Den nya detaljplanen ger sken av att påverkan på befintlig handel blir minimal. Precis som för dagligvaruhandeln är lönsamhetsnivån på befintlig handel låg och även små minskningar i försäljningen kan få katastrofala konsekvenser. Minskningen kommer att inträffa från dag ett och inte ” i förlängningen” som sägs i detaljplanen. I planen sägs att man inte kan utesluta att någon befintlig butik kan slå igen. Detta medför ofelbart minskad service eftersom de ersättande butikerna i Medskog med färre och mindre kunnig personal inte kan hålla sig med samma servicegrad som de befintliga. Planen säger ”En ny stor dagligvarubutik i det aktuella läget skulle troligen öka och förbättra tillgängligheten för de kommuninvånare som har bil”. Den enda förbättringen för den bilburne blir att det möjligen blir några steg färre att gå mellan bilen och butiken. I alla andra avseenden försämras servicen. Dessutom blir det netto färre arbetstillfällen i kommunen.

Konsekvenser för sällanköpshandeln

Planen säger att befintlig handel kan flytta till Medskog, vilket naturligtvis utarmar både direkt och indirekt de områden där handeln befinner sig idag (otaliga exempel finns över hela världen)

Planen säger att ett större utbud kan innebära större möjligheter att handla i Hudiksvall. Det är mycket osäkert om flera butiker i Medskog innebär ett större utbud annat än att flera butiker initialt säljer liknande varor som redan finns i Hudiksvall. När Biltema och Rusta slår ut befintliga butiker så minskar i stället utbudet. Planen säger också att en växande handel skapar nya arbetstillfällen. Detta är inte sant. All statistik visar att den nya typen av handel (typ Biltema och Rusta) sysselsätter hälften så många per anställd krona som den i Hudiksvall befintliga. För att man ens ska nå break-even i antalet arbetstillfällen måste de nya butikerna i Medskog sälja dubbelt så mycket som dagens butiker gör, vilket inte verkar rimligt. HUIs rapport (sid. 34) säger att mer än hälften av sällanköpshandeln  måste tas från befintlig handel i kommunen om den planerade tänkta sällanköpshandeln i Medskog ska gå runt. Detta gör naturligtvis att sannolikheten är mycket stor för att befintliga butiker som får konkurrens av Medskogshandeln måste stänga, då deras lönsamhet idag ligger på några få procent.

Det sägs i planen att biltrafiken kommer att minska i vissa delar av kommunen om handel kommer till i Medskog. Sannolikt kommer den att minska vid enbart de befintliga nu hotade affärerna, men definitivt inte i bostadsområdena eftersom man måste köra mera bil till och från hemmet. Biltrafiken i kommunen som helhet kommer att öka.

Gång- och cykelväg

En sannolik felskrivning i planen ”E4 kan behöva byggas om till s.k. 2+1-väg”. Ska troligen vara Rv84.

Förslaget i planen att förlägga gång- och cykelbanans korsning med nya E4 i tunneln för gamla Dellenbanan bör tas bort ur planen. Trafikverket har i sin rapport (uppdragsnr 10111982) redogjort för flera möjliga alternativ där Dellenbanealternativet är dyrare än andra alternativ. Dellenbanealternativet har dessutom nackdelen att vara längre och ge en brant uppförsbacke väster om E4 medan alternativen med separat cykelbana parallellt med Rv84-rondellerna är betydligt mera lättcyklade.

Det bör vidare klarläggas om det är kommunen eller Trafikverket, som ska svara för cykelvägen.

E-handel

E-handel nämns inte alls i den nya detaljplanen. Den alltmer ökande internethandeln kommer att ta köpkraft från en ev. handel även i Medskog, vilket gör satsningen på handel i Medskog ännu osäkrare rent ekonomiskt.

Handelsutredningen berör enbart stationär handel och utelämnar internethandeln. Enligt HUI Research ökade den svenska e-handeln med 10,6  % mellan 2010 och 2011, medan hela detaljhandeln samtidigt endast ökade med 0,8 %.  Med en ökning av enbart 0,8 % per år så är etableringen i Medskog ett äventyrligt projekt. Även om den prognostiserade köpkraftsutvecklingen i Hudiksvall är positiv (HUIs utredning sid 20) så kommer underlaget för butikshandeln att minska. Det står helt klart att e-handeln kommer att ha stor negativ betydelse för en handelsetablering i Medskog.

Sammanfattning

Omställning Hudiksvall vill att:

Den gällande detaljplanen för Medskogsområdet bibehålls. Med tilläggen i de två styckena nedan bibehålls möjligheten att fortsätta kalla Hudiksvall för en ekokommun och Medskog skulle kunna bli en fyrbåk för detta.

Kommunen i detaljplanen skriver in att man i planering, byggnation och drift av Medskogsområdet ska arbeta enligt de principer som gäller för Green Zone i Umeå.

Kommunen skriver in i detaljplanen att Medskog ska spegla Hudiksvalls klassiska karakteristika, såsom sjöbodar, trähusbebyggelse, hälsingegårdar etc. för att verkligen bli ett område som gör att passerande turister stannar.

Våra krav i vårt yttrande av den 23 januari 2013 kvarstår:

- anlita HUI Research för en komplettering av tidigare utredning som visar hur den ökande internethandeln netto kommer att påverka det lagda förslaget och handelsutvecklingen i Hudiksvall med omnejd.

- gör en konsekvensbeskrivning av antagna  förlorade arbetstillfällen för befintlig verksamhet och nya arbetstillfällen för den nya handelsplatsen, t.ex. med hjälp av HUI Research. Även matbutiker och företag utanför centrum ska tas med i denna utredning. Lämpligt är att göra en enkät bland alla företagen.

- gör en konsekvensbeskrivning av fordonstrafikens inverkan på miljön i hela kommunen ((inkluderande ekonomiskt försvarbara lösningar för gång- och cykelvägar i anslutning till E4-Rv84)).

Vi hänvisar för mera information till våra tidigare yttranden om Medskog 130123 och 121102.

Hudiksvall 13-12-11

Omställning Hudiksvall gm

Ingmar Höglund (ordf.)

----------------

Omställning Hudiksvalls yttrande 13-01-23 angående ändring av detaljplan avseende MO 3:26 Medskog.

Omställning Hudiksvall stöder som nämnts i ett tidigare yttrande den ursprungliga redan beslutade detaljplanen för området MO 3:26 Medskog.

Omställning Hudiksvalls synpunkter på förslaget till detaljplaneändring

1.    Världsläget

Mycket av det som förs fram för en handelsetablering i Medskog måste vara baserat på brist i insikt om det globala nuläget och att vi alla måste ta vårt ansvar för att förhindra framtida kollaps av ekosystemen, som ju i grunden är basen för vår existens och även vår ekonomi.

Vi måste besluta vilka värderingar som ska vara vägledande för oss för att hantera våra globala tillgångar på ett hållbart och rättvist sätt. De värderingar som varit vägledande sedan industrialismens start duger inte längre som styrmedel.

Bland förespråkarna för handel i Medskog finns de som menar att externhandel  symboliserar framtiden när det istället är en av tusende grenar av tänkande som hör till det förgångna och som för oss allt närmare ett katastrofläge.

Det åligger oss alla, politiker, näringsliv och civilsamhälle, att tillsammans söka de lösningar som vi är skyldiga framtida generationer. Det är inte konkurrensen och de lägsta priserna som kommer att rädda vår framtid.

Stora externhandelsetableringar har nu börjat konkurrera ut varandra. I spåren lämnar de efter sig tomma butiker och förlorade jobb. Resultatet blev till slut inte ökad handel utan ökad kapitalförstöring. Det är lärdomar som gjorts på många ställen i Sverige och världen, speciellt i USA, som som vanligt ligger först i spåret.  Där tänker man nu om och satsar på stadskärnan igen. Ska vi verkligen behöva göra samma misstag i Hudiksvall? Staden ska växa innifrån, som Sven Åke Toresen så klokt påpekade i en insändare i HT för ett tag sedan.

Vi blir vi alltmer intresserade av lokalproducerat och närodlat för att vi vill ha koll på vad vi stoppar i oss och inser att vi snart inte har råd att betala transporterna från jordens alla hörn. Den globala livsmedelshandeln tillhör snart historien. Ett livsmedelscentrum i Medskog kommer med nödvändighet att bygga på den globala handeln. Där kan man inte ta sina råvaror från små lokala producenter, som våra lokala livsmedelshandlare gör idag, eftersom alla inköp görs centralt.

Second hand-butikerna ökar i antal över hela landet. Det beror på en ökad medvetenhet om att vi egentligen inte har råd att köpa nytt hela tiden och att det ligger ett värde och en glädje i att ta vara på begagnat, speciellt med tanke på den tilltagande resursbristen av i stort sett allt världen över.

Ett av kommunens svar i samrådsredogörelsen 12-11-27, på inkomna synpunkter var ”Ökad handel är viktig för kommunen och det är positivt att det satsas medel inom kommunen”. Detta återkommer som ett mantra genom hela svaret. Det är mycket tveksamt att ökad handel är viktig för kommunens medborgare i det rådande världsläget mitt i en mycket osäker resursmässig framtid!

2.    Påverkan på befintlig handel i kommunen

Baserat på ovanstående resonemang säger vi nej till en extern shoppingmarknad med tusentals prylar och produkter och nej till en livsmedelshandel som kommer att konkurrera ut både våra affärer i stadskärnan och livsmedelsbutikerna i tätorter som Sörforsa, Delsbo, Iggesund, Forsa, Näsviken osv.  HUIs rapport säger att etableringens omfattning innebär att mer än hälften av sällanköpshandeln och en femtedel av dagligvaruhandeln måste tas från befintlig handel i närområdet lika med en säker utslagning av många butiker. Många butikslokaler gapar tomma i många städer i Sverige av Hudiksvalls storlek pga externhandeln där. I t.ex. Faluns 18 tomma butikslokaler i stadskärnan har inte fastighetsägarna råd att vänta på nya butiker längre utan måste bygga om lokalerna till bostäder. Vi vill inte gå samma väg! Lönsamhetsnivån på befintlig dagligvaruhandel i Hudiksvalls kommun är inte så hög att de mindre butikerna klarar en nedgång på 20% i omsättning. T.ex. ICA Forsa och Håsta har deklarerat att man stänger direkt om livsmedelshandel etableras i Medskog. Detta kommer att få långtgående konsekvenser på både biltrafik och hemtjänst i kommunen.

Biltema som verkar intresserade att etablera sig i Medskog finns på många ställen i landet och har i snitt en anställd per 5-6 MSEK/år i omsättning. Liksom många andra storbutiker så anställer man under startskedet betydligt flera, men minskar snabbt till en så låg nivå som möjligt för att maximera sin lönsamhet.  De butiker i kommunen man närmast konkurrerar har alla flera anställda per omsatt krona än vad Biltema har. Biltema och liknande stormarknader har t.ex. alla sin ekonomi och administration centralt belägen.

3.    Mijö - Vägval för ekokommunen Hudiksvall

I majoritetspartiernas programförklaring 2010 finns målsättningen ”att göra Hudiksvall till en av Sveriges ledande ekokommuner och införa ett medvetet miljötänkande inför varje politiskt beslut”. Ett styrdokument utifrån den målsättningen togs av ett helt samstämmigt kommunfullmäktige i maj 2012. Dokumentet definierade ”ledande” som ”att vara innovativ, våga prova nya lösningar och uppfattas som en ledande ekokommun av andra”. Dokumentet beskrev därutöver i sex punkter riktlinjer för att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle.

Hudiksvall står nu inför ett vägval när beslut om externhandelsetablering vid Medskog ska tas. Samtliga partier har nu möjligheten att visa om vi verkligen vill bli en ledande ekokommun och förebild för ett hållbart samhälle. Eller om det är den bilcentrerade, köp-och-släng-ekonomin som ska gälla.

Det är bra för miljön i stadskärnan att den tunga biltrafiken enligt gällande detaljplan stannar utanför staden. Däremot kommer personbilstrafiken i kommunen att öka rejält om externhandeln blir verklighet eftersom bilen oftast blir ett måste vid handel i externcentret. Hur rimmar detta med kommunens mål att vara en framstående ekokommun i landet? Ett externt handelscentrum som slår ut livsmedelshandeln i närområdet i Hudiksvalls stad, i Iggesund, Forsa och kanske Delsbo kommer att generera en massa extra biltrafik i Hudiksvalls kommun. Vi antar att den som står för matinköpen i hushållet handlar två gånger i veckan i snitt. Varje inköp från de stadsboende genererar 8 km extra (= ToR Medskogsområdet-Hudiksvalls centrum) bilåkande per handelstillfälle. Motsvarande sträcka om man kommer från någon av kransorterna blir betydligt längre, 20-40 km, samtidigt som antalet innevånare är lägre än i Hudiksvalls stad. Totalt blir ökningen ca 700 000 mil bil extra i kommunen per år. Är det förenligt med ekokommunen Hudiksvalls miljötankar?

Idag har vi trivsamma butiker med personlig service i en välkänd och gammal kulturmiljö, som formats av år och traditioner och som vi kan visa upp med stolthet för alla turister. Vi har en attraktiv stadsmiljö, som vi Inte ska välja bort mot en jättelik anonym köplada med samma utseende och samma innehåll som varenda annan externhandelsetablering. Vi åker till Birsta och till Valbo när vi nån gång behöver det, men låt oss behålla och utveckla vår levande stadskärna. Och låt oss värna om kunnandet och servicen i butikerna i Iggesund, Sörforsa, Näsviken, Delsbo och alla andra av våra tätorter, de butikerna som betyder så mycket för överlevnaden i de här orterna och för landsbygden.

Utredningen ”Utveckla din stad” framtagen av Fastighetsägarna och organisationen Svenska Stadskärnor baserad på resultatet av många externhandelsetableringar i Sverige säger:

"Ingen stad kan i förlängningen överleva utan sin stadskärna. Det kan låta självklart men det är ofta detta glöms bort när man bjuder in till vidlyftiga handelsetableringar utmed trafiklederna i stadens utkanter. Man tittar helt enkelt på ökade arbetstillfällen och ökad handelsomsättning i kommunen. På papperet ser det bra ut, men människor är pragmatiska och kommer oftast att välja det enklaste alternativet när de ska handla. Det innebär att handelns ställning i stadskärnan försvagas, vilket leder till ökade vakanser. Det blir helt enkelt en mindre attraktiv stad. Detta innebär att en framgångsrik externhandel på bekostnad av en vikande centrumhandel i förlängningen kommer att försvaga hela kommunens utveckling. Därför är det av högsta vikt att satsa på stadens hjärta i första hand."

4.    Arbetstillfällen

Det är ytterst tveksamt att externhandel på Medskog ger fler arbetstillfällen netto till kommunen. Dels går det färre anställda per miljon i omsättning i de stora varuhusen jämfört med i affärerna i centrala Hudiksvall och omkringliggande orter. Dels är de stora varuhusen lågt bemannade på vardagarna men tar in timanställda på kvällar och helger. Det ger osäkra timanställningar och är ingen trygg arbetssituation. Det kan inte vara den typen av arbeten som politikerna hoppas på för våra ungdomar. Vi saknar fortfarande en analys av nettoantalet arbetstillfällen vid en extern etablering. Det finns många andra kommuner som givit sig in i detta experiment tidigare som kan ställa upp med facit som kan hjälpa till att fatta beslut på fakta i stället för förhoppningar.

5.    E-handel

I kommunens samrådsredogörelse kan man läsa följande: ”Kommunen kommer inte låta uppdatera genomförd handelsutredning gällande internethandel. Handel på nätet berör inte aktuellt planförslag så till vida att denna utveckling sker oberoende av planens genomförande eller inte” .  E-handel nämns inte alls i handelsutred-ningen, så det är knappast en uppdatering som behövs. Menar man att internethandeln inte kommer att ha betydelse för handel vid Medskog? Den alltmer ökande internethandeln kommer att ta köpkraft från en ev. handel även i Medskog, vilket gör satsningen på handel i Medskog ännu osäkrare rent ekonomiskt.

Handelsutredningen berör enbart stationär handel och utelämnar internethandeln. Enligt samma källa som gjort handelsutredningen inför Medskogsetableringen, HUI Research, så omsatte den svenska internethandeln 27,7 miljarder 2011 mot 4,9 miljarder 2003, alltså en ökning av nära sex gånger på åtta år.  Internethandeln motsvarar idag 5 % av den totala svenska detaljhandeln.  Enligt HUI Research ökade den svenska e-handeln med 10,6  % mellan 2010 och 2011, medan hela detaljhandeln samtidigt endast ökade med 0,8 %.  Med en ökning av enbart 0,8 % per år så är etableringen i Medskog ett äventyrligt projekt. Även om den prognostiserade köpkraftsutvecklingen i Hudiksvall är positiv (HUIs utredning sid 20) så kommer underlaget för butikshandeln att minska om e-handelsutvecklingen fortsätter som den börjat vilket allt tyder på. Under senaste kvartalet ökade den med 14% jämfört med samma kvartal 2011 och på samma sätt upp 33% under julveckorna. Det står helt klart att e-handeln kommer att ha stor betydelse för en handelsetablering i Medskog.

6.    Kostnader för kommunen

Intäkten av tomtförsäljningen gav kommunen 9 miljoner kr. I den första detaljplanen uppgavs kostnader för kommunen avseende etableringen till cirka 4 miljoner (VA, el etc.). I det nya förslaget har enligt uppgift flyttning av en kraftledning kommit till.  Den är utförd och bekostad av kommunen, ca 3 miljoner kr.

Pga de vid Medskog felkonstruerade rondellerna drabbas redan idag de arbetspend-lande av långa köer. Många avåkningar har gjorts pga feldoseringar. En handelsetablering i Medskog kommer att göra denna situation helt ohållbar. Vad kommer det att kosta kommunen att rätta till?

Intresset för cykling ökar, vilket är positivt för såväl hälsa som miljö. Vad kommer det att kosta att göra det möjligt att cykla till och från Medskog.

Räknar man samman alla dessa kostnader så måste det väl vara så att en handelsetablering i Medskog måste vara en mycket dålig affär ur skattebetalarnas synvinkel.

Sammanfattning

Omställning Hudiksvall kräver, liksom i vårt förra yttrande, att innan beslut om externhandel tas, ska kommunen:

- anlita HUI Research för en komplettering av tidigare utredning som visar hur den ökande internethandeln netto kommer att påverka det lagda förslaget och handelsutvecklingen i Hudiksvall med omnejd.

- med hjälp av HUI Research göra en konsekvensbeskrivning av antagna  förlorade arbetstillfällen för befintlig verksamhet och nya arbetstillfällen för den nya handelsplatsen. Även matbutiker och företag utanför centrum ska tas med i denna utredning. Lämpligt är att göra en enkät bland alla företagen.

- göra en konsekvensbeskrivning av trafikens inverkan på miljön i hela kommunen.

Hittills har kommunens besvarar befogad, sakligt grundad oro med vaga formuleringar om kommande kompletteringar av planbeskrivning gällande tillgänglighet, trafiksäkerhet, nåbarhet för oskyddade trafikanter, förslagets sociala aspekter, påverkan på de miljömål Hudiksvall har som eko-kommun mm. Det är inte utan att man kan tro att kommunen med sitt agerande under den här processen har velat mörka fram ett beslut för detaljhandel i Medskog.

Avser kommunen att chansa på förslaget eller vill man ta sitt ansvar och samla in nödvändiga fakta innan man tar sitt beslut om hur man ska använda medborgarnas skattepengar?

Hudiksvall 13-01-23

Omställning Hudiksvall gm

Ingmar Höglund

Omställning Hudiksvalls syfte är att verka som ett opolitiskt medborgardrivet nätverk för ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart Hudiksvall med ansvar för kommande generationer.

stadsodlarlogga

Samarbetspartner


 

Vill ni bli vår nästa partner?

Hör av dig här ››